Att föra bullret tillbaka till professionella sporter i kölvattnet av Covid-19

och publiken går … Olympique Marseille Tröja tyst? Elizabeth Valmont, Willem Boning, Matthew Wilkinson och Brendan Smith, akustiker på global teknik och konsultföretag Arup, går över vetenskapen och överväger önskan att få buller tillbaka till sportplatser och evenemang, även medan de bakom stängda dörrar.

Åtminstone så långt tillbaka som forntida Rom har åskådare klappat, jublat och booed för att uppmuntra hemmalaget och skrämma motståndarna – ett fenomen som vi på Arup har studerat Serbiens herrlandslag i fotboll Tröja i flera år, i köp för att förbättra akustiken i levande sport.

Sedan Covid-19-låsningen har dock stadioner runt om i världen tyst. Och medan sportliga ligor nu öppnar igen, är det till en förändrad sonisk miljö utan fans som ger matcher energi och personlighet. Ett exempel finns i den tyska Bundesliga, som återupptogs den 16 maj till rapporter om en ekande, kuslig och steril atmosfär, medan spelare hävdade att de har hittat spelen som saknade brådskande.

Hur kan lag, ligor, arenor och programföretag föra tillbaka bruset utan fans på tribunen? Vissa har redan börjat experimentera. Taiwans CTBC Brothers installerade robottrummare på deras stadion, Danmarks AGF Aarhus strömmade livevideo och ljud av fans som sitter hemma på planen, och efter att ha sänt de första spelen i nära tystnad, ger Bundesliga nu nätverk möjligheten att lägga till människan-tillverkade på planen publikbrus. Reaktionen har blandats, med vissa kommentatorer som välkomnar bruset och andra som beklagar dess artifice.

Att ta tillbaka publikbrus är inte en enkel uppgift. Nya, Quick-Fix-alternativ kan vara uppmärksamhet, men riskerar att distrahera och främja fans. Det kommer att vara omöjligt att perfekt simulera en verklig publik med full kapacitet, men snarare än att se detta som en begränsning kan vi se det som en möjlighet? Genom att dekonstruera levande publikbrus kan vi få en mycket mer nyanserad förståelse för hur det bidrar till spelupplevelsen.

Genom att utforska olika tekniker för att rekonstruera publikbrus kan vi dessutom föreställa oss nya former av spelare och fläktengagemang som kan förbli relevanta även utöver den nuvarande krisen.

Genom att dekonstruera levande publikbrus har Arup fått en mycket mer nyanserad förståelse för hur det bidrar till spelupplevelsen. Bild, artighet: Arup

Publikbrus, dekonstruerat
Motiverande

Mycket som varje stad har sitt eget ljudbild, har varje sport sin egen bullerkultur – tänk på kontinuerlig sång vid en fotbolls-/fotbollsmatch eller växlingen mellan vördnadsfull tystnad och entusiastiska apparater vid en tennismatch. Och inom varje sport har varje lags supportrar sin egen publikbrusidentitet bunden till den lokala kulturen, liksom till akustiken i deras hemplats – tänk på Islands nationella fotbollslag. Dessa soniska identiteter är rika och varierande i innehåll, liksom i mening, och kan både förena och dela, ett faktum att ligor, arenor och programföretag måste överväga när de planerar att introducera konstgjorda ljudlandskap.

Genom att studera ljudnivåer på olika amerikanska fotbollsstadier lärde vi oss hur olika lagets fansgrupper svarar på åtgärder på fältet och hur arkitekturen i Stadia kan förbättra publikens bulleråterkoppling och engagemang. Att få nyanser av ljudbildsideal kan motivera spelare på planen och hålla fansen engagerade hemma. Att få det fel i bästa fall kommer att göra publiken till bakgrundsbrus och i värsta fall stänga av människor av sin inauthenticitet.

Ovan och huvudbilden (överst): Los Angeles Memorial Coliseum: Genom att studera ljudnivåer på olika amerikanska fotbollsstadier lärde sig Arup hur olika lags fansgrupper svarar på åtgärder på fältet och hur arkitekturen för Stadia kan förbättra publikens buller feedback och engagemang. Artighet: Arup

Maskering och distraherande

Summan av åskådares jublande skapar ett kontinuerligt vitt brus som maskerar tystare ljud och levererar täckning för beräknad kommunikation mellan spelare och tränare. I USA kan fotbollsfans skapa en hemfördel genom att drunkna bort Away -lagets Snap -räkning.

I avsaknad av levande publikbrus har kommunikation på fältet blivit maskerade. Om vi introducerar konstgjorda publikbrus i stadioner för sin maskeringsfunktion, hur mycket buller måste vi lägga tillbaka och hur kommer det att påverka denna beräknade balans i spelet?

Vi saknar solida bevis på att bullriga supportrar förbättrar sitt lags chanser att vinna, men statistisk analys och labbstudier har visat att Brasiliens herrlandslag i fotboll Tröja publikbrus i själva verket distraherar och påverkar domare till förmån för hemmasidan. Live fans agerar spontant, så denna asymmetri kan betraktas som en autentisk del av spelet. Men om vi introducerar konstgjorda publikbrus i en plats, vem får bestämma hur distraherande hemmalaget är?

Designa publikbrus

Före Covid-19-pandemin var publikbruset en spontan och organisk produkt av tusentals enskilda fans. Nu när det har blivit en designutmaning, hur kan vi huvudsakligennullnull